Relacionar Columnas Psykologi 4Versión en línea Kap 1-3.4 och kap 6-6.8 por Nelia Wiklund 1 Blomstrande mental hälsa 2 Tynande mental hälsa 3 Mental hälsa 4 Psykiskt välbefinnande hög nivå av psykiskt välbefinnande balans i känslolivet, att uppleva livet som meningsfullt och att ha tillfredsställande sociala relationer; en del av den mentala hälsan förmåga att älska, arbeta, lida= att klara av sin vardag. saknar delfaktorerna för psykiskt välbefinnande 1 Defensmekanismer 2 Adaptiva copingmetoder 3 Copingmetoder 4 Psykiskt arbete 5 Problemfokuserad coping 6 Förskjutning 7 Projektion 8 Psykisk balans 9 Icke-adaptiva copingmetoder (undvikandebteende) 10 Betydelsefokuserad coping 11 Sublimering 12 Aktiv förträngning 13 Reaktiva copingmetoder 14 Proaktiva copingmetoder 15 Regression 16 Känslofokuserad coping Undvikande av känslor kan komma fram till exempel i okontrollerat ätande eller shoppande, beroenden av olika slag eller missbruk av rusmedel psykets försvarsmetoder, som ändrar människans tänkande och känslor för att skydda sig mot den ångest som hänger samman med den psykiska situationen reflektera mångsidigt och att analysera och försöka hitta nya synvinklar. främjar anpassningen, hjälper en att lösa problem eller lindrar åtminstone de negativa känslor som väcks av problemen. försöker påverka känsloreaktionen redan innan den uppkommer Regleringsmetoder som baserar sig på i huvudsak medveten och viljestyrd aktivitet innebär att man försöker påverka känsloreaktionerna och känsloupplevelsen då den redan har uppkommit medvetet skjuter upp den känslomässiga bearbetningen av de svåra sakerna till en senare tidpunkt och på det sättet medvetet tar timeout kanaliserar individen sina önskningar och känslor på ett av kulturen accepterat sätt, till exempel i konst eller andra hobbyer människan går tillbaka till ett redan avklarat utvecklingsstadium och beter sig barnsligare än vanligt metoder som används när man inte längre kan påverka situationen märkvärdigt; kan vara fysiska metoder, psykiskt arbete eller socialt stöd man inte riktar sina negativa känslor mot den som gett upphov till dem utan mot någon annan. överför sina egna förbjudna eller svåra känslor på någon annan upplevelse av sig som en enhetlig och förståelig person med integrerad jaguppfattning och en upplevelse av att livet är tillräckligt meningsfullt copingmetoder med vilka man strävar efter att ändra situationen som orsakar negativa känslor copingmetoder som människan använder när den psykiska balansen sviktar ordentligt; kan vara t.ex. att ändra de egna livsvärdena 1 Betingning av rädsla 2 Emotionella färdigheter 3 Primär känsla 4 Självbehärskning 5 Resiliens 6 Duchenne-leendet 7 Empati 8 Interoception 9 Kulturbundna 10 Belöningssystemet 11 Känsloreglering 12 Sekundär känsla 13 Känsloreaktion 14 Nonverbalt känslouttryck 15 Känsloupplevelse 16 Grundläggande känslor 17 Känsla 18 Uppmärksamhetsbias 19 Känslor smittar 20 Sinnesstämning emotion; kortvarig reaktion på en inre eller yttre händelse som ändrar människans handlingsberedskap exempel på automatiserade känslouttyck och miner förbindelsen mellan amygdala och hippocampus gör att speciellt farliga saker lätt lagras i minnet redan efter en enda obehaglig upplevelse förmåga att kontrollera sina egna önskningar och sin egen aktivitet känslouttryck med miner, gester och röstläge, till största del automatiserat förmågan att känna igen känslor hos sig själv och andra, förmåga att förstå, reglera och använda känslor som resurs känsla som uppstår av individens behov och målsättningar processer som människan använder för att medvetet påverka vilka känslor, när och hur starkt hon upplever känslan samt hur hon uttrycker känslan händelser som väcker känslor drar lättare uppmärksamheten till sig en känsla som uppstår som reaktion på någon annan känsla en automatisk reaktion som förändrar något i hjärnans och kroppens funktion, t.ex. att pulsen stiger en medveten upplevelse som beror på att man känner igen och tolkar tillståndet i kroppen varierar enligt kulturen det system i hjärnan som ständigt följer med kroppens inre tillstånd, t.ex. hjärtats slagfrekvens, andningsfrekvensen en persons känslouttryck orsakar en liknande känsloupplevelse i en annan person förmågan att sätta sig in i en annan människas situation och leva sig in i hennes känslor universella känslor (glädje, sorg, rädsla, hat, förvåning och avsky) förmågan att klara sig i och återhämta sig från även svåra motgångar långvarig benägenhet att uppleva en viss typ av känslor de strukturer i hjärnan som reglerar motivationen och bedömer om händelser i omgivningen är belönande 1 Kronotyp 2 Lätt sömn 3 Homeostatisk reglering 4 Djup sömn 5 Dygnsrytm 6 Kompenserande sömn 7 REM-sömn 8 Glymfatiska systemet 9 Melatonin 10 Adenosin 11 Mardröm 12 Biologisk klocka 13 Vakenhetsnivå sömnstadium under vilket EEG hos den sovande påminner om EEG under vaket tillstånd och under vilket man vanligtvis drömmer hjärnans rengöringssystem som aktiveras under sömnen organismens regleringssystem som bl.a. ansvarar för balansen mellan sömn och vakenhet (ser t.ex. till att människan blir allt sömnigare då hon vakar) kroppens och hjärnans aktiveringsnivå, människans beredskap sömnstadierna 3 och 4, slow wave-sömn (deltasömn); personen blir mer omedveten och aktiviteten i hjärnan sjunker sömn med mer djup sömn och REM-sömn än vanligt som uppstår efter långt vakande Individuella skillnader i dygnsrytmen en dröm där människan upplever att den egna säkerheten, överlevnaden eller självkänslan är hotad mekanism i den suprakiasmatiska kärnan i hypotalamus, som ser till att det sker växlingar i aktiveringsnivån under olika tider på dygnet ett hormon som utsöndras av tallkottskörteln och som sänker kroppstemperaturen och gör människan sömnig sömnstadierna 1 och 2, musklerna slappnar av, kroppstemperaturen sjunker och pulsen blir lugnare; den sovande går så småningom mot djupare sömn variationer mellan sömn och vakenhet som upprepas med jämna mellanrum neurotransmittor som hjärnan producerar medan människan är vaken; orsakar trötthet 1 kognitiv psykoterapi 2 Parasomni 3 Social jetlag 4 Sömnstörning 5 Sömnlöshet 6 Stress stark variation i dygnsrytmen av sociala orsaker under vardagen och veckoslutet sjukdom som stör sömnen, t.ex. sömnapné, narkolepsi eller restless legs-syndrom psykoterapiform där man strävar efter att ändra skadliga tankesätt och föreställningar och känslor kopplade till dem kroppens och psykets reaktion i en situation där individen skulle behöva mer resurser och prestationsförmåga ett specialfenomen i anslutning till sömn, kännetecknas till exempel av avvikande rörelser, beteende eller förnimmelser innebära att man har svårt att somna, vaknar under natten eller vaknar för tidigt på morgonen. 1 Depression 2 Personlighetsstörning 3 Hallucination 4 Ångeststörning 5 ARFID (avoidant-restrictive food intake disorder) 6 Bipolär sjukdom 7 Delusion 8 Affektiva störningar 9 Schizofreni 10 Bulimi 11 Psykotiska störningar 12 Anorexi 13 BED (binge eating disorder) innefattar selektivt ätande eller rädsla för ätande, vilket utgör en risk för tillväxten, utvecklingen och näringstillstånde en grupp av psykiska störningar, där typiska symptom är svårigheter med känsloregleringen (t.ex. fobier, tvångsstörning, panikstörning) grupp av psykiska störningar där depression eller mani är typiskt (t.ex. depression och bipolär sjukdom) kännetecknas av växlande perioder av depression och mani en form av hetsätning som inte medför kräkningar vanföreställningar nedstämdhet och nedsatt förmåga att känna välbehag. betyder egentligen "splittrat sinne", men innebär vanföreställningar och förföljelsemani m.m. Osammanhängande tal, rastlöshet m.m hetsätning i kombination med kräkning självsvält sinnesvillor en grupp av psykiska störningar, som kännetecknas av ytterligheter i personlighetsdragen en grupp av störningar, som framför allt kännetecknas av förvrängd verklighetsuppfattning (bl.a. schizofreni, tillfälliga psykoser) 1 Psykofarmaka 2 Diagnos 3 Tvångsvård 4 TMS (Transkraniell magnetstimulering) 5 Öppenvård 6 Minoritetsstress 7 Struktur 8 Elbehandling 9 Stress-sårbarhetsmodellen 10 Tankeförvrängning 11 Syndrom 12 Neuroleptika 13 DBS (Djupstimulering av hjärnans inre delar) 14 SES (socioekonomiska statusen) 15 Funktion 16 Sjukhusvård 17 Prevalens 18 Epidemiologi 19 SSRI-mediciner sjukdomarnas uppkomst och spridning modell enligt varje människa bär på en kombination av biologiska faktorer och livshistoria, kan öka eller minska benägenheten för en psykisk störning vård där patienten bor på sjukhus och vårdas där beskriver utbildningsnivå och välfärd, har visat sig korrelera negativt med förekomsten av psykiska störningar inom enskilda samhällen för ett ögonblick leder en stark elektrisk ström i patientens hjärna vård utanför sjukhuset, klienten bor hemma eller i något stödboende och träffar psykiatrisk sjukskötare, psykiatriker eller psykoterapeut regelbundet särskild stressbelastning på grund av diskriminering hos personer med en minoritetsidentitet hur hjärnan är uppbyggd i ditt fall kräver ett ingrepp där man opererar in elektroder i hjärnan, samt en stimulator i bröstkorgen mediciner som används vid behandling av psykiska störningar, påverkar neurotransmittorerna skadligt tänkande som kan öka risken för och upprätthålla psykiska störningar begrepp som används i epidemiologi; en sjukdoms förekomst vid en viss tidpunkt, hur många som har en viss sjukdom skapa ett kortvarigt magnetfält utanpå hjärnan. Hjärnans område stimuleras och man kan se förhöjd aktivitet, som kan lindra depression en slutsats, på basis av olika symptom, om en sjukdom som orsakar olika symptom. Av diagnosen kan ges vård som i undersökningar visa sig vara effektiv vissa symptom förekommer samtidigt och de verkar höra ihop med vissa beteenden. vård oberoende av patientens vilja påverkar serotoninsystemet (vid depression och ångeststörningar) hur hjärnan funktionerar i ditt fall: t.ex. produceras tillräckligt dopamin? påverkar dopaminnivån (vid psykoser) 1 Interovention 2 Psykoedukation 3 Psykoterapi 4 ACT (Acceptance and Commitment Therapy) 5 Kognitiv psykoterapi 6 Lösningsfokuserad terapi 7 Stigma 8 Psykoterapeut 9 Inre stigma 10 Psykodynamisk terapi 11 Beteendeterapi en vårdform som grundar sig på samtal och växelverkan, används till exempel för vård av psykiska störningar terapiform som förändrar personens syn på sina förvrängda tankar. Mål: de konstiga tankarna definierar inte längre personen eller hens liv. individen stämplar sig själv negativt och börja se sig själv som otillräcklig yrkesperson inom hälso- och sjukvården. strävar efter att utreda och förstå känslor och föreställningar om den nuvarande situationen med hjälp av tidigare historia och minnen som uppstår psykoterapiform där fokus är på framtiden genom att rikta in sig på önskemål och att identifiera styrkor istället för svårigheter en psykoterapiform där man strävar efter att öva någon ny aktivitet med exponeringsövningar eller med metoder för självbehärskning oönskad social stämpling som orsakar bl.a. skam, lidande och försvagad självkänsla psykoterapiform där man strävar efter att ändra skadliga tankesätt och föreställningar och känslor kopplade till dem en psykosocial vårdform i vilken klienten och hens närstående får kunskap om sjukdomen, dess symptom och vården samt förbinds till vården innebär vilken som helst åtgärd som syftar till förändring. Använder sig t.ex. av sysselsättningsterapi, konstterapi, litteraturterapi och musikterapi
Escucha los audios y emparéjalos con el estilo de música que ejemplifican
Empareja los nombres de las 7 maravillas del mundo moderno con su imagen al atardecer